| Tittel: | En analys av de grundlagsmässiga aspekterna på Finlands underrättelsebestämmelser | | Ansvar: | Av Joonas Widlund | | Forfatter: | Widlund, Joonas  | | Materialtype: | Artikkel - elektronisk | | Signatur: | Nordisk administrativt tidsskrift | | Utgitt: | København : DJØF Forlag, 2019 | | Omfang: | S. 5-17 | | Serie: | Nordisk administrativt tidsskrift ; 1/2019 | | Geografiske emneord: | Finland | | Note: | Open access. | | Innhold: | En stor reform av underrättelselagstiftningen är på gång i Finland. De nya lagarna stadgar om civil och militär underrättelseverksamhet, om hur övervakningen av underrättelseverksamheten ska bedrivas och lagarna medför också nya formuleringar gällande grundlagens bestämmelser om skydd av privatlivet. Beredningen av de nya underrättelselagarna har väckt en livlig samhällsdebatt, vilket egentligen inte är särskilt överraskande då man beaktar de törnar underrättelseverksamhetens rykte har fått och de utmaningar grundlagen har utgjort för beredningen. Underrättelseverksamheten skapar lätt föreställningar om att myndigheterna idkar informationsfiske och missbrukar sina befogenheter och väcker därför misstro hos medborgarna, redan bara för att insamlandet av information är hemligt. Förtroendet för de metoder underrättelsetjänsterna använder fick sig en ordentlig törn på den internationella arenan då Edward Snowden år 2013 rapporterade om den massövervakning som den amerikanska underrättelsetjänsten National Security Agency (NSA) och andra underrättelsetjänster bedrev. Där underrättelseverksamhet eventuellt tidigare skapade romantiserade fantasier om spionage i bästa James Bond anda får vi idag bilden av dunkla rum som är upplysta bara av datorskärmar och där myndighetspersonerna är svåra att skilja från datahungriga och missbrukande kriminella hackers. Bägge bilderna är ändå bara fantasier men på ett visst sätt har fiktionen redan en längre tid påverkat debatten om underrättelseverksamhetens idé. Ett klassiskt exempel är George Orwells beskrivning i romanen 1984 av dystopin som en auktoritär stat som kontrollerar medborgarnas liv in i minsta detalj genom spioneri. Man hänvisar ofta idag till den Orwellska framtidssynen då man diskuterar underrättelseverksamheten och myndigheternas rätt till information, men istället för att fokusera på romanernas hotbilder är det ändå skäl att granska vilket slags underrättelselagstiftning Finland håller på att införa. Det finns flera synsätt på hur lagarnas effekter kan förutses men själv närmar jag mig underrättelselagstiftningens innehåll och effekter ur ett konstitutionellt perspektiv. Det innebär att mitt främsta intresse är hur rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna stämmer överens med underrättelseverksamheten. Grundlagens skydd och rättsstatsprincipen hör båda till de grundläggande principerna i vår konstitution och utgångspunkten är den spänning som är inbyggd mellan underrättelseverksamheten och de båda principerna. Hela underrättelselagstiftningen i vårt land innehåller en rätt bred samling nya förordningar och förändringar i de gamla förordningarna som utkristalliseras i hur underrättelseverksamheten bedrivs. I denna skrift fokuserar jag emellertid endast på ändringar i Finlands grundlag (731/1999, GrL) och på ett allmänt plan de utredningsgrundande hot som finns i förhållande till underrättelselagstiftningen. | | Del av verk: | Nordisk administrativt tidsskrift (NAT) 1/2019 |
|
|