| Tittel: | Gränsöverskridande verksamhet i Tornedalen: från pragmatism till juridifiering? | | Ansvar: | Sami Pekola | | Forfatter: | Pekola, Sami  | | Materialtype: | Artikkel - elektronisk | | Signatur: | Nordisk administrativt tidsskrift | | Utgitt: | Oslo : Det Nordiske Administrative Forbund, 2024 | | Omfang: | 23 sider | | ISBN/ISSN: | 2246-1310 | | Serie: | Nordisk administrativt tidsskrift ; 1/2024 | | Emneord: | Fagfellevurdert artikkel / Jurisdiksjon | | Geografiske emneord: | Finland / Sverige / Tornedalen | | Note: | Open access, Ceative Commons Attribution 4.0 International License. | | Innhold: | Sammendrag
SammanfattningDenna artikel undersöker vad den så kallade juridifieringenhar inneburit för den gränsöverskridande verksamheten mellan Finland och Sverige i Tornedalen. Frågan betraktas utifrån två regleringsprocesser som ägde rum kring millennieskiftet: inrättandet av ett gemensamt kommunalt offentligrättsligt organ och ersättandet av 1971 års gränsälvsöverenskommelse med en ny överenskommelse mellan länderna i Tornedalen.I studien används en metod som kan kallas historieorienterad systematisering och kontextualisering. Det betyder att studien eftersträvar att systematisera regleringen och det material som användes i förberedningen av regleringen, samt att kontextualisera regleringen, dvs. att placera den i sitt historiska sammanhang. Efter kalla krigets slut fanns åtminstone i väst en tro på att statsgränser skulle bli allt mindre viktigare och att vi var på väg mot en post-nationell era. Det diskuterades även mycket om möjligheterna att förverkliga idén om det så kallade "Regionernas Europa". I studien framkom att de då rådande juridiska uppfattningarna snarare underströk betydelsen av gränsen och försvårade utvecklandet av den gränsöverskridande verksamheten i Tornedalen. I slutet av artikeln diskuteras huruvida det redan har skett en viss övergång från millennieskiftets juridifiering mot någon slags ny-pragmatism, som kanske allt mer än tidigare influeras av de förändrade politiska realiteterna.
Nøkkelord: Gränsöverskridande verksamhet, nordisk rättskultur, juridifiering
Abstract
This article examines what the so-called legalization has meant for the cross-border activities between Finland and Sweden in the Torne Valley. The issue is viewed from the perspective of two regulatory processes that took place around the turn of the millennium: the establishment of a joint municipal body governed by public law and the replacement of the 1971 border river agreement with a new agreement between Finland and Sweden inthe Torne Valley. The study uses a method that can be called history-oriented systematization and contextualization. This means that the study seeks to systematize the regulation and the material used in the preparation of the regulation, as well as to contextualize the regulation, i.e. to place it in its historical context. After the end of the Cold War, at least in the West, there was a belief that state borders would become less and less important and that we were heading towards a post-national era. There was also much discussion about the possibilities of realizing the idea of the so-called ‘Europe of the Regions’. The study showed that the prevailing legal views at the time rather emphasized the importance of the border and made it more difficult to develop the cross-border activities in the Torne Valley. At the end of the article, it is discussed whether there has already been a certain transition from the judicializationof the turn of the millennium towards some kind of neo-pragmatism, which is perhaps increasingly influenced by the changing political realities.
Keywords: Cross-border activities, Nordic legal culture, judicialization | | Del av verk: | Nordisk administrativt tidsskrift 1/2024 |
|
|